Det krävs en enda tanke i dig själv för att ändra på så mycket. En enda tanke som kan ta dig till där du ska vara. I ljuset. När man möts av negativitet så är det ett val man gör att stå stadigt i sitt ljus.
Mod att kunna stå kvar när det landar negativitet runt dig. Jag är befriad, jag hör ingenting av det som sägs. Jag väljer att säga till och gå och vägrar bli indragen. De senaste dagarna har jag märkt hur jag har gått ifrån att vara i mitten till att vara helt befriad från det som innebär att vara i en 3d värld. Jag har känt känslan att bara stå kvar i sitt eget ljus och jag ser hur stark jag är i den kraften.
Vi ska fram och upp och de som står kvar kommer senare. Våga stå i ljuset. Det är befriande att se att så många människor har öppnat sina ögon. Alla bitar faller på plats och vi behöver aldrig mer gå tillbaka. Jag tänker på alla de barn som föds, som har sina minnen kvar och hur viktigt att de får ha sina minnen kvar. När jag mötte en liten flicka härom dagen sa hon saker som jag själv under mitt uppvaknande började funderat på. Hon sa att allt var en illusion, att det var många som hade fattat det men inte alla. En liten vacker flicka som vädrade det hon vet, och ställde frågan varför förstår inte alla. Det är en tung fråga, men alla ska inte vakna just nu även om många gör det. Jag märker mer och mer hur jag skiljer mig ifrån tidigare människor.
VI är så vana att slåss för det vi anser vara riktigt idag upptäckte jag att jag fullständigt kapitulerade inför en person som jag tidigare dömt. Hur jag såg hennes själ och hur otroligt vacker hon är. Jag såg det hon gjorde och bad om ursäkt för att jag tidigare dömt henne. Kanske beror det på mig, men vi hittade varandra en kort stund där och jag kände att allt jag tidigare gjort och sagt omvärderades. Jag vågade säga att jag haft fel, och att jag nu såg henne. Jag vågade säga att hon är en fantastisk människa. Och fick så mycket tillbaka.
Vi behöver kunna se varandra för dem vi är och vi behöver kunna förstå vilka vi själva är. Man får tycka att jag är knäpp det är helt ok, men det här är min sanning. Jag ser saker hela tiden som öppnar framför mina ögon, jag ser saker som jag tidigare trott var sagor och påhittat ha sanning. Jag blundar inte längre för det som man sagt att jag ska göra så länge.
Jag tror på allt som jag ser och jag står för det. Jag är fullt övertygad om att varje gång jag vågar säga något högt ifrån mitt hjärta. Varje gång jag skriver ett enda ord. Så öppnar jag möjligheten till att en till ska vakna. Jag ser hela tiden förändringar som görs av vi som går i ljuset hur vi får med oss en efter en som vill stå i kärlek.
Att öppna sitt hjärta och släppa in kärleken till sig själv och andra människor gör att det blir ändå större. Kärlek är fantastiskt och det är där vi ska vara nu. Vi ska stå upp och lysa i våra hjärtan som de starka ljuspelare vi är. Jag ser och hör mästare tala till mig, och förstår att de är med hela tiden, tecken på deras närhet och kärlek finns i allting som jag ser.
Jag känner hur min sons ljus går in i mitt och hur vi tillsammans skiner. Jag gråter för hans lidande här men vilket mod han hade. Min son har fört mig närmare min sanning. Han är kärlek och han ger den hela tiden till mig och andra. Jag förstår nu det ljuset han alltid hade runt sig även om han inte såg det själv. Mitt ego blir mindre och mindre precis som det ska vara. Jag behöver inte längre slåss för att göra mig hörd, människor hör mig iallafall. Vi är på väg mot helt andra tider och jag har förstått hur det ser ut längre fram. Vi ska lysa upp vägen för de som är vilse, och vi ska våga stå i vårt ljus. Det är mycket som händer ljust nu, det öppnas portal på portal och vi får tillbaka nyckel efter nyckel. Mästare talar genom oss och för oss. Människor kanaliserar budskap som de delar med sig för att så många fler ska vakna. Det handlar om mod, det handlar om att stå stadigt. Jag är aldrig ensam. Människor hittar mig hela tiden, de kommer från hela världen och jag har inte förstått hur de vet att ljust jag är vaken, men nu gör jag det. Det är ett ljus runt om oss som gör att vi blir ledda till varandra. Vi är ljusvarelser, vi är de vi är och aldrig något annat.
Jag älskar de som jag har trott att jag aldrig ska älska. Jag förstår inte hur stort mitt hjärta är egentligen. Det expanderar varje sekund och jag får in ljuset med kärlek vilket gör att jag kan stå stadigt. Jag vågar säga hur mycket en person betyder för mig. Och jag vågar säga vem jag är. Om du frågar mig så säger jag till dig jag är ljusbärare, och jag har kommit hit för att vakna. Vi skiner tillsammans och öppnar upp för möjligheten till att andra ska öppna upp.
Våga vara du, våga vara den det är meningen du ska vara. Och våga leva det liv du är här för. Det finns inga begränsningar, det finns inga måsten eller något som krävs av dig. Att känna sig så älskad som jag gör sen jag fick tillbaka mina nycklar är fantastiskt. Det är en fantastiskt tid som vi går in i med allt det nya som händer. Våga öppna upp för möjligheten till att stå i din sanning.
Det är masskollektivet som stöter bort fundera själv vad du står, kan det vara så att det är sanning. Vi är så otroligt mycket mer en vad vi ser. Och vi är fantastiska allihop.
Kärlek och ljus ❤❤❤??❤❤